Har precis sett en lagom orangeröd sol gå ner vid trädtopparna, vilket skådespel som naturen bjuder oss ibland. Jag beundrade detta skådespel från vårt badrum, det nya alltså där jag precis har premiär borstat tänderna och inte för att skryta, eller jo just för att skryta; vi har världens finaste toalett. Väggarna är lindblomsgröna, målade med kärlek och linoljefärg, alla utam timmerväggen. Golvet är handslagna lerplattor, gjutjärnsbadkar med lejontassar och ett vackert 6 kantigt handfat, eller är det kanske 8 kantigt. Det här rummet har tidigare fått tjäna som garderob, syrum, barnrum men aldrig riktigt känts rätt men det gör det nu kan jag lova. Vi började pyssla här i oktober och sedan dess har vi nästan skilt oss pga bland annat renovering av badrum. Vi hade glömt hur underbart det känns när man slutför något man planerat och arbetat för tillsammans. Vi kom bara ihåg allt det där jobbiga och allt kändes så ouppnåligt, men så idag när badkar, toalett och handfat bubbades upp och kopplades in kom jag ihåg den där gemensamma lyckan som bara är bäst. Hallelujah I just love it (toan alltså) so. Ja, alltså det är ju inte riktigt klart, fattas golv- och taklister och en kommod, toadörr tycker äldste sonen skulle vara en fördel också men det fixar vi i dagarna. En ny egenskap hos oss; vi tänker göra färdigt det, helt färdigt inte bara nästan. Känns som vi samtidigt reparerar en och annan skavank i förhållandet. Helande och renande. Det trodde man inte att en toalett skulle kunna åstadkomma. Nu ska jag in och sova och leva och bara vara på vårat nya toaparadis. Nädå, bara skojjade men nästan.
Peace på er och love, det var längesedan det kändes så
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar