Så jag är mitt uppe i att lära mina pyssliga kära vänner att vika små drakformade papperslappar av tepåsefodral (teabagfolding) för att göra undersköna kort av när första ungen ringer.
-Tar hem några kompisar ikväll, hämta oss 23.
Okej, påsklov, sena kvällar, sovmornar, ungar, inga hundar, dock 7 kattor och 4 nya bekantskaper intryckta i bilen. Söta ungar som pratar om hur handikappade de är om de går 2 meter från sin mobil, sa jag att de är söta? Just denna sonen är inte vidare värst talför eller social men på ett kick pratar han mer än Skavlan och charmen fullkomligen stänker om honom. Så när de är matade och kuddar, sängar och täcken funna ringer näste son.
-Kan du hämta oss kl 1 vid bussen?
Och jag kvällströtte dåre säger ja och så samma visa igen fast bara 2 ungar den här vändan. Finns det något bättre än att ha alla barnen samlade under samma tak? Nix. Finns det något bättre än att laga chokladpannkakor kl 2 på natten? Faktiskt inte (ibland). Finns det något ljuvligare än att lyssna på John Ajvide Lindkvists ljudbok "Låt den rätte komma in" på bilstereon kl 1 på väg till Harbos busshållplats med bilen full av månsken? Ja det finns det verkligen, fy fan vad läskigt.
So yesterday I had one of these charityevens, teabag folding card making, when secondoldest prince call
-Mom, I´ll bring some friends home, pick us up at 23.
Easterbreak, late movienights, sleapinmornings, moms charity for Africa, house full of kids and dogs, not dogs cats I meen, 4 new aquaintances crammed into the car. Gotta lööööv it. Sweet kids that talk about how handicapped they feel when their mobile runs out off battery or how great the summerjob at a farm in Norrland was. Sweet kids. This second oldest prince is usually the silent type moping around taking his job as a teenager very serios but suddenly he talks more than Oprah Winfrey, completly tranformed into prince charming. So after making chocolate panncakes, finding beds and pillows, covers and sleepingbags for all of them oldest son calls.
-Mom, pick us up at 1, ok?
So at it again, but what a joy. There is nothing better then having all your kids under the same roof. There is nothing better than having a conversation with a bluehaired pierced guy about cows at 2 in the morning. But there is a whole lot of better things then listening to John Ajvide Lindkvists audiobook "Let the right one in" at the carstereo at 1 in the morning on te way to busstop
Man I love my life!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar